Under 1997 påbörjades byggnationen av ett parhus i Barkarby, där man från början lade stor vikt vid energiplanering och val av bra byggnadsmaterial. Inflyttning skedde i januari 1999. Nu efter drygt tre års erfarenhet visar huset ett mycket lågt energibehov, och man har insett möjligheten till stora energibesparingar tack vare detta byggsätt.

Arkitekten valde stora fönsterytor mot söder för att ta vara på energi från solinstrålning, och mot norr mindre fönsterytor. Som stommaterial valdes massiva Leca murblock med en tjocklek på 40 cm och med puts på ut- och insida. Denna "tunga" vägg har ett u-värde på 0,45, vilket egentligen är otillräckligt enligt våra normer. Men med materialets goda värmekapacitet och kompensationsisolering i andra byggdelar kunde man räkna hem det genomsnittliga u-värdet.

Huset värms upp med en bergvärmepump och vattenburen golvvärme. Grundläggningen är en konventionell platta på mark med 40-50 cm lös Leca lättklinker som isolering under plattan. Garagegrunden är en modifierad värmegrund, där evakueringsluft från huset blåses in i den lösa Leca lättklinkern. Huset består av två lägenheter på 110 respektive 140 kvm samt ett garage på 50 kvm, totalt 300 kvm. De två lägenheterna bebos av två barnfamiljer och man håller en innetemperatur på 21-22°C. Garaget värms upp till 15°C.

Total energiåtgång från 1 feb 1999 - 16 sept 2002 99 765 kWh.
Hushållsel energieffektiva hushållsapparater 3000 kWh*3,78*2 -22 680 kWh
Varmvatten värmepump 3000 kWh*3,78*2 -22 680 kWh
Uppvärmning 54 405 kWh
Uppvärmning energiåtgång 54 405/3,87/300 kvm = 47 kWh/kvm och år

Jfr ett genomsnittligt småhus: Enl. Energimyndigheten använder ett genomsnittligt småhus (125 kvm) 25 000 kWh
Avgår hushållsel -5 000 kWh
Avgår varmvatten -5 000 kWh
Uppvärmning 15 000 kWh
Uppvärmning energiåtgång 15 000/125 kvm = 120 kWh/kvm och år

Man kan alltså genom att utforma byggnaden väl ur energisynpunkt, samt välja ett byggmaterial med måttlig isolering men god värmekapacitet, spara 73 kWh per kvm och år.

Med värmekapaciteten i en "tung" stomme följer även temperaturutjämning under den varma årstiden, vilket ger ett fåtal övergradstimmar (>25°C) jämfört med ett lätt hus med lågt u-värde. Detta kylbehov kostar kWh, men den besparingen har vi inte tagit hänsyn till här.

I sammanhanget ska betonas, att de boende i huset inte vet om att mätning sker av energiåtgången och att de av det skälet inte har snålat med värme och varmvatten.

Under år 2001 påbörjades cirka 6 900 småhus i Sverige. Man kan med en enkel kalkyl visa att det går att spara avsevärda mängder energi med denna byggmetod.Naturligtvis är detta bygge extremt lyckat i utformning och utförande, men bara genom att spara hälften skulle det betyda besparingar på upp emot 30 GWh (6900 hus*125 kvm*72 kWh*50%) på en årsproduktion av småhus. Lägger man sedan till besparingen av kylbehov i en lätt byggnad för att uppnå god komfort kan man säkert addera med några GWh.

Förutom energibesparing ger "tungt" byggande ett bättre inomhusklimat med god komfort och välbefinnande för de boende.